”Det var en så festlig atmosfär”

Vi träffas vid kyrkkaffet i Mariagården, en stadsdelskyrka i området Brandkärr i Nyköping. Mässan i
det lilla kapellet har precis avslutats. Jag får en pratstund Anne-Charlotte, Hamed och deras 12-åriga
dotter medan mellantjejerna, 5 och 3 år gamla, leker i det intilliggande lekrummet. Lillebror sover i
babyselen. Familjen var på Korsvei för första gången i somras. Då var minstingen bara 7 veckor.
Hur upplevde ni Korsveifestivalen? Äldsta dottern börjar berätta att hon kände en stark gemenskap.

Man samlades ofta och var tillsammans mycket. Det var en så festlig atmosfär. Det var så roligt att
titta på fotbollsmatchen tillsammans i kyrksalen. Alla var så glada och hejade och ropade
tillsammans, skrattar hon.

Mamma och pappa hjälper sin dotter att friska upp minnet av fler aktiviteter under de innehållsrika
dagarna. – Just det, jag tyckte också om teatern på morgongudstjänsterna. En annan sak som var rolig
var att springa lopp på Baluban och bli sponsrad, även om jag inte hann få in så många sponsorer,
berättar hon. Men hon sprang väldigt många varv och var mycket uthållig, minns jag.

Hur upplevde föräldrarna dagarna på Björkenäsgården? – Det var speciellt att vara där med ett så
litet barn, börjar Anne-Charlotte. Det var inte så lätt att lyckas vara med på alla samlingar eller i
undervisningen. Men vi fick träffa många nya människor och barnen fann sig snabbt till rätta. Det var
en underbar miljö för barnen och spännande att testa att leva enkelt.

Vädret var väldigt speciellt under festivalen detta år. Först väldigt varmt och sedan ganska regnigt,
vilket säkert var lite jobbigt som fyrabarnsfamilj med en relativt nyfödd bebis. Men detta till trots
berättar Anne-Charlotte att de har fina minnen från Alla runt altaret och att de nynnar på låtarna
hemma ibland. – Dessa gudstjänster kändes speciella, som om åldern försvann och alla var lika inför
Gud, fortsätter Anne-Charlotte.

Hamed tyckte att festivalupplevelsen var positiv och kan absolut tänka sig att komma tillbaka om två
år. – Frågorna i häftet som vi uppmuntrades att diskutera i tunet var verkligen bra, även om jag inte
hann prata så mycket med andra vuxna som jag hade önskat. Frågorna var så väl förankrade i
vardagslivet. Något jag också tar med mig är budskapet i teatern ”Fyrkantsmysteriet” om att det
mest dyrbara vi har är vår uppmärksamhet.

Finns det något vi kan förbättra för att underlätta för barnfamiljer i framtiden? – Blanda gärna
åldrarna i tunen så att några barnfamiljer kommer tillsammans med personer i andra åldrar och i
andra livssituationer. Det är fint att lära känna varandra över gränserna och att man kan hjälpas åt
med tunbygge och matlagning. Barnen i tunen gläder de äldre och tvärtom. Hela festivalen gav
mersmak, avslutar Hamed.

Jag gläder mig åt att Hamed och Ann-Charlotte vågade och orkade ta sig iväg på festival med hela
familjen. Därmed har vi också fått nya Korsveivänner som vi nu möter regelbundet på gudstjänsterna
i Nyköping. Det känns rikt att ha delat en av sommarens höjdpunkter med dem alla!

Karin Eckerdal