Ett bibliotek för hållbarhetsläsning
På Sigtunastiftelsen, nära Stockholm och ännu närmare Arlanda, finns det ett specialbibliotek med böcker om hållbarhet. Alla är välkomna dit för att läsa och låna. Anders Claesson, Sigtunastiftelsens bibliotekarie, svarar på några frågor idag!

Hej Anders! Vad är det för ett specialbibliotek som du bygger på? Hur kommer det sig att du har valt det ämnet?
För det första: vad roligt med denna trevliga förfrågan från Korsvei Sverige! Jag har själv haft en längre kontakt med Korsvei Norge och varit på sommarfestival i urvackra Seljord.
Vi har sedan 2008 – när folkbiblioteket flyttade ut och jag tog över ledningen – utvecklat detta snart 100-åriga humanistiska bibliotek till ett specialbibliotek för studenter och forskare, skola och allmänhet.
Bland Sigtunastiftelsens nuvarande fokusområden finns ämnesområdet Hållbarhet för hela människan, vilket inkluderar både den inre existentiella eller andliga och den yttre miljömässiga hållbarheten, alltså en helhetssyn på människa, natur och miljö.
Inom detta område har jag sedan 2008 köpt in kvalitativ och aktuell svensk och internationell litteratur som har en egen avdelning i biblioteket. Fokus ligger på de ekoteologiska, existentiella, miljöetiska dimensionerna, men eftersom området präglas av en helhetssyn köper vi också självklart in miljöpolitik, miljöekonomi, aktuell miljödebatt och områden som mat och jordbruk, konsumtion, livsstil, arkitektur, konst med miljömässig relevans. Vi har också ett antal miljötidskrifter.
En lokal samverkan med och eget engagemang i Omställning Sigtuna, som är en del av den internationella Transition Town-rörelsen, och Naturskyddsföreningen med miljöfilmsvisningar har genererat ett lokalt intresse för miljöbiblioteket. Det har spridit sig till Omställning Sverige och genererat några mindre och kvalitativa donationer. Jag har också spridit information om miljöbiblioteket till det nationella ekoteologiska nätverket med bas i Västerås stift och till Cemus Uppsala, det studentdrivna miljöuniversitetet. Det är ingen jättestor samling, men jag försöker hålla den kvalitativ och aktuell med den senaste svenska och internationella litteraturen.
Hur gör du för att hitta det mest intressanta och inspirerande av det som ges ut?
Jag får hela tiden via Bibliotekstjänst information om all nyutgiven svensk miljölitteratur, jag tittar jag på vissa miljöinstitutioners kurslitteratur och får ibland feedback från studenter, jag får aktuella tips via dagspress och våra miljötidskrifter och dessutom tips från det miljöintresserade nätverk som jag har fått. I början gick jag ofta ut på Amazon och sonderade.
Kan du nämna tre böcker eller författare som har betytt extra mycket för dig?
Då måste jag nog först nämna Shalom Jord av Harry Månsus och hans följande böcker. De har ett profetiskt, skapelseteologiskt och personligt och nära tilltal. Jag var och är mycket inspirerad av Harry Månsus miljömässiga och sociala vision för kyrkan från sin frikyrkliga bas, där jag själv har mina rötter.
Viktig blev sedan Gunnar Edmans naturlyriska och mystika skapelseteologiska utläggningar – som i Den stora bejakelsen eller i den fina diktsamlingen Charis— med Kristus-mönstret inristat i skapelsen, i medmänniskan, i björken.
Nästa viktiga läsning var den kreativa, amerikanska befrielse- och feministteologen Matthew Fox. Han lyfte bland annat i Original Blessing tydligt in den mystika grunden – creation spirituality— för ett bredare engagemang i hela skapelsen, där de teologiska och andliga gränserna mellan kyrka, samhälle/kultur och skapelse/natur/kropp blev mindre exkluderande för mig.
Som sista – och fjärde – viktiga läsning måste jag nämna den amerikanska ekofeminist-teologen Rosemary Radford Ruether, som i bland annat i Gaia and God utifrån en historisk bakgrund för mig tydliggjorde hur den patriarkala kulturkontexten har präglat kristendomen, liksom övriga världsreligioner, och hur det i sin tur präglat kristendomens och övriga religioners problematiska syn på kvinnan, kroppen, skapelsen, naturen.
Nu intresserar jag mig, efter ett besök i Wales och pilgrimsvandringar, mycket för den keltiska kristendomen och pilgrimsteologin, som jag tror kan ge fina bidrag till miljöomställningsfrågorna. Jag köper även in litteratur inom dessa ämnen.
Hur bär man sig åt om man vill ta del av det som du har hittat?
Ni är alla varmt välkomna hit till Sigtunastiftelsen i Sigtuna! Vi har öppet alla vardagar mellan tio och fem, måndagar ända till sju. All media, utom vissa specialsamlingar, är till utlåning. Vi erbjuder fjärrlåneservice från hela Norden, och vi lånar också ut till fjärrlånebibliotek i hela Norden. Det finns goda studiemöjligheter med studierum, studieplatser med Mälarutsikt, wifi och ekologiskt espresso-kafé! Man kan om man vill checka in på Sigtunastiftelsens charmiga hotell med dess fina restaurang och stanna här i ett par dagar för att studera och vila.
Vad vill du och hållbarhetssamlingen på Sigtunastiftelsen påminna oss i Korsvei om?
Jag tror att vi tillsammans måste formulera och gestalta en kristen teologi och andlighet som är dialogisk, mångstämmig, dialektisk, parodoxal, helhetstänkande, samverkande, aktivistisk och som är inkluderande mot varandra och naturen. Jag tror vi också måste kontextuellt formulera och gestalta denna teologi och andlighet in i samhälleliga och kulturella berättelser, kosmologier och världsbilder – där både vetenskap, kultur, religion bidrar – och där jag tror att kristendomens bidrag bl.a. är att peka mot och gestalta att livet djupast är heligt och jorden levande. Förvaltarskapstanken brukar uttrycka en sådan intim och ansvarsfull relation mellan Gud, människa, natur i din kristna traditionen. Förvaltarskapstanken har dock också kritiserats för att historiskt ha gett rum för en överhöghet och ett utnyttjande av naturen, vilket ekoteologin mycket är en respons på.
Jag tror att denna förändring vad gäller kulturella berättelser och världsbilder på människans och jordens villkor idag är nödvändig om vi succesivt ska kunna ställa om vårt samhälle för att möta de stora sociala och miljömässiga utmaningar vi står mitt i. Det rör framförallt övergripande berättelser, som kan formuleras och gestaltas på olika nivåer och dialektiskt får konsekvenser för samhälle & politik, kultur & livsstil – inom ramen för den sekulära staten. Jag tror helt enkelt inte att den modernistiska tillväxtberättelsen, som har ekonomisk vinstmaximering med oändlig materiell tillväxt och oändliga naturtillgångar som sina bärande element, kan hantera de här frågorna. Nya hållbara samhälls- och kulturberättelser måste till, där också tillväxtbegreppet ges ett hållbart innehåll på människors, livets, jordens villkor.
Det föds idag i miljö- och samhällskrisernas spår nya berättelser i fronten inom både akademin, det civila samhället och de kristna och övriga religiösa traditionerna. Inom akademin öppnar man bl.a. upp för ett tvärvetenskapligt tänkande där humaniora får en viktigare roll – Environmental Humanism är ett sådant exempel, ett ämnesområde Sigtunastiftelsen anknyter via forskningssamverkan med NIES (Nordic Network for Interdisciplinary Environmental Studies). Inom civilsamhället växer det fram folkrörelse-berättelser – den världsvida Transition Town eller Localization-rörelsen eller den konstnärliga Dark Mountain-rörelsen är sådana exempel, vilka Sigtunastiftelsen har samverkan med. Dessa nya berättelser är inte den stora modernistiska världs- eller samhällsförklarande berättelsen, utan i vår postmoderna och postsekulära tid flera mer eller mindre provisoriska berättelser på olika nivåer. Företrädare för den kristna traditionen, som kan bidra med sina berättelser, har också börjat formulera sin ekoteologiska respons på dagens kriser i olika manifest och i litteratur, där bl.a. politiska teologer som William T. Cavanaugh anknutit till localization-rörelsens berättelse om lokalsamhället som en utgångspunkt för en hållbar och resilient lösning, och den mer mystikt och ekofeministiskt inriktade kristna traditionen succesivt utvecklat sin respons i mer relationella och spirituella termer beträffande människans återupprättade relation till och ansvar gentemot naturen.
Det speglar lite av det som jag uppfattar händer just nu i fronten hos akademin, aktivistiska samt kristna/religiösa miljötänkare, vars litteratur jag försöker spegla på Sigtunastiftelsens bibliotek. Denna enkla tankeskiss tror jag kan vara intressant att reflektera vidare över även inom Korsvei-rörelsen vad gäller kristendomens roll. Varmt välkommen!
